Nä livet är verkligen ingen dans på rosor.. Känns som hur man än gör saker så blir det helt fel *suck*.. Försöker verkligen att finnas där och stötta och lyssna men allt man får tillbax är en stängd dörr i ansiktet... Hur länge ska man kunna hålla masken och ställa upp? hur länge pallar man med det? Jag försöker verkligen, har försökt i 2 veckor nu men det slutar alltid med att man bråkar, jiiippi - eller NOT. Vette fasen hur jag ska göra.. men men får ta en dag i taget och se vad som händer, men tolererar inte att när man är på dåligt humör att det går ut över mig. Så länge man respekterar när jag säger till att det inte är ok så är det lungt men har bråkat några gånger nu på dom här 2 veckorna... Äh får som sagt va ta en dag i taget och se om det funkar annars blir det som det blir.. synd men vad kan man göra? Tänker inte ta skit för att nån är på dåligt humör, framför allt inte när jag försöker stötta, pigga upp och finnas där...
Ikväll blir det hockey.. har loat syrran att vi ska gå på Bofors-AIK.. Det ska verkligen bli kul.. och det är nått jag behöver just nu, komma bort en stund och tänka på annat.... Det ska bli så kul... Love you sis <3
Ha det så bra... Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar