Fan vad träligt det är.. har börjat få ont i foten igen nu, det är så störande så det är inte sant. När man trodde att allt inte kunde bli värre så blir det så. Men men det är nog min tur nån gång att få ha lite tur med.. och det hoppas jag verkligen blir snart. Börjar bli trött på att bara ha motgångar hela tiden. Vill vara lycklig, vill få må bra, vill bara träffa någon som finns till hands.. saknar det faktigst, saknar nån att lägga sin energi på och som får en att må bra och får det att pirra i hela kroppen. Det var längesen man upplevde den känslan nu. Saknar dom små detaljerna som att krypa upp i soffan med nångon som håller om en, vakna brevid nån som betyder mycket och bara få känna sig älskad.
Men men nån gång är det min tur! Fast just nu känns det som mitt liv inte kan bli kört mer i botten.
Önskar att allt vore bra, att det inte blivit så krångligt, jag hoppas att det ordnar upp sig och blir bra igen. Har funderat en del och just nu känner jag att jag nog borde koncentrera mig på mig själv och försöka hitta mig själv innan jag ger mig in i nått med någon. Jag ska försöka jobba med mitt självförtroende och få det lite bättre och lära mig själv att kunna tycka om mig själv. Ska försöka att börja träna lite nu och komma i form och allt sånt där. Känns som en stor bit av mitt liv fattas och jag saknar dig vännen. Fattar inte riktigt vad det var som hände.. allt gick så himlans fort.
Nä orkar inte skriva mer just nu.. Men ha det bäst alla ni som läser! // Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar